Under bron flyter gränsen

Öresund känner inga gränser. Varken vattnet eller djuren skiljer mellan Danmark och Sverige, där Øresundsbron sträcker sig över ett av Nordens mest känsliga havsområden. 

När bron skulle byggas pågick en intensiv debatt om vilka konsekvenser den skulle få för miljön. Men bygget av Øresundsbron visade sig bli förebild för att bygga en megabro i känslig natur.

– Man ansträngde sig före och under byggandet av bron genom att lyssna på oron och vetenskapen om hur havet påverkas. Øresundsbron bör vara en standard när vi bygger i Öresund, säger Charlotte Carlsson, senior marinbiolog hos Länsstyrelsen i Skåne och medlem i Öresundsvattensamarbetet.

I år firar Öresundsvattensamarbetet 30 år. Länsstyrelsen i Skåne ingår i samarbetet tillsammans med 23 danska och svenska kommuner omkring Öresund. Samarbetade etablerades för att säkerställa en god vattenmiljö i Öresund och förbättra miljön för framtida generationer.

Bron sträcker sig över ett mycket känsligt område för Öresunds djur- och växtliv. Under många år släpptes det bland annat ut stora mängder avloppsvatten innan det fanns reningsverk och kunskap om konsekvenserna. Ett exempel är torsken, som är helt beroende av en viss saltbalans i vattnet för att dess ägg ska kunna hålla sig flytande. Den balansen kräver att salt- och syrerikt vatten strömmar från Nordsjön genom Öresund och ut i Östersjön. 

Charlotte Carlsson lyfter fram brons så kallade "nollösning", där man byggde och kompenserade för brons konsekvens på miljön. Bland annat genom att etablera ön Peberholm på sin nuvarande plats och gräva stora hål i havsbotten för att hjälpa vattenflödet. 

Idag är Öresund renare och torskens ägg har en chans att överleva även längre in i Östersjön.

– Bron är en positiv historia, eftersom man från både dansk och svensk sida tidigt förstod att det inte bara handlade om att främja transporten mellan våra länder. Vi delade redan då ett gemensamt ansvar för Öresund. Öresundsvattensamarbetet manifesterar det ansvaret, där vi fortsatt delar kunskap mellan svenska och danska kommuner. Det skapar en mer rättvisande bild av konsekvenserna när vi gör förändringar på varje sida av sundet, säger Charlotte Carlsson. 

Grundtanken i Öresundsvattensamarbetet är att det inte görs skillnad på danskt och svenskt vatten, berättar hon. 

– Öresund är en gemensam resurs. Havet binder oss samman i en naturlig symbios över landsgränser. Vad en kommun väljer att göra med sitt avloppsvatten eller sina byggprojekt påverkar oss alla. Samarbetet återspeglar den insikt som blir allt tydligare ju mer vi lär oss om havsmiljön och Öresund. 

Fakta: Öresundsvattensamarbetets mål

• Hållbar utveckling i Öresundsregionen, så att tillståndet i Öresund förbättras.

• Naturligt förekommande arter och olika djursamhällen i Öresund ska bevaras, och deras livsbetingelser ska om nödvändigt förbättras.

• Rekreation i Öresund sker med hänsyn till Öresunds miljö.

• Hållbar användning av Öresunds resurser (till exempel fisk och råmaterial).

Källa: Öresundsvattensamarbetet