Fastelavn - en urgammal dansk karneval

Festligheter, fastlagsbullar, vidskepelse och otäcka traditioner.

Historia & bakgrund

Fastelavn är en dansk sed som stammar från tiden innan reformationen och ordet kommer från högtyskans "fastelabend" som ordagrant betyder "aftonen innan fastan" och syftar till den fest som traditionellt utgjorde upptakten till den katolska fastan. Fastan hängde samman med påsken och inföll alltid exakt sju veckor före påsk vilket innebar att den inleddes någon gång mellan 1 februari och 7 mars och pågick i 40 dagar för att avslutas på Annandag Påsk. Att man fastade i just 40 dagar var ingen slump: det var precis så länge Jesus var vilse i öknen och som rättrogen kristen skulle man avstå från god mat och njutning för att tacka honom för hans uppoffring. Danmark reformerades från katolicism till protestantism den 30 oktober år 1536 efter en längre tids politisk och religiös ostabilitet och i och med övergången till den nya religionen slopades fastan, medan de förberedande festligheterna levde kvar.Innan reformationen reducerade fastelavn till en rent kulturell sedvänja fungerade perioden som en fysisk, andlig och mental förberedelse inför den 40 dygn långa fastan som generellt iakttogs i samhället. Fastelavn gick ut på att dels vältra sig i alla de godsaker man snart skulle avstå i en dryg månad samtidigt som festligheterna fungerade som en välkommen ventil: vardagen sattes på paus och inga normala regler gällde. Man arbetade så lite som möjligt och gjorde endast de absolut nödvändiga sysslorna, uppsluppna fester anordnades och "låt gå"-mentaliteten var inte endast förbehållen mat och dryck utan man gjorde även avkall på normer och uppförande och det var inte ovanligt med utomäktenskapliga förhållanden och andra företeelser som annars ansågs moraliskt fel. På 1700-talet lånade man in nya, brutala traditioner från grannlandet Tyskland och den här tiden kan sägas vara fastelavnsfirandets glansdagar, innan nya och mer moderna idéer och den efterföljande sekulariseringen så småningom reducerade fastelavn till ett lite enklare firande som vanligtvis hölls på fastans första dag för att sedan bli en barnens högtid som nästan uteslutande uppmärksammas i förskolor och i lågstadieklasser.

Mat i fastetider

Under själva fastetiden bestod menyn av grovt bröd, fisk och annan enkel mat och man åt även mindre portioner än vanligt och avstod från alkohol och annat som kunde betraktas som njutningsfullt. Rött kött, vitt bröd, sötsaker och mjölkprodukter var strängt förbjudet och tumregeln var ju enklare desto bättre. Fastan var en allvarlig högtid och det var inte bara maten som var dämpad och nedtonad utan även stämningen var sober, och man fördrev tiden i lugn och stillhet.Låter inte särskilt festligt, eller hur? Man kan utan problem föreställa sig att de kommande 40 dagarna var både tråkiga och präglade av hunger och med det i åtanke förstår man hur fastelavn och idén med ett rejält firande innan fastan tog vid. Man fick chansen att smörja kråset med alla de maträtter och drycker som snart blev förbjudna och även om den exakta menyn berodde på familjens ekonomiska status och de utsvävningar plånboken tillät var det vanligt med vitt bröd, rött kött, feta maträtter med rikligt med mjölkprodukter samt sötsaker av diverse slag. Till det dracks det friskt och måltiderna förvandlades ofta till regelrätta fester med sång, dans och uppsluppna lekar.De gamla traditionerna med vilken mat som åts under fastelavn har lånat namn åt veckans olika dagar och hänger samman med en rad utslag av gammal folktro om vad maten innebar för året som kom. Söndagen och måndagen var de sista dagarna man fick lov att äta kött och därför vältrade man sig i rött kött i allmänhet och fläsk i synnerhet, varför de kom att kallas fläsksöndag- och måndag. Det sades att den som inte åt tillräckligt med kött under dessa två dygn riskerade att drabbas av ryggsmärtor. Alla typer av soppor var strängt förbjudet eftersom det antogs orsaka förkylning som på den tiden var en betydligt större hälsorisk än det är idag. Tisdagen var fettisdagen eller vita tisdagen och vitt i det här fallet syftar till mjölkprodukter som mjölk och grädde, två livsmedel man undvek under fastan. På onsdagen inleddes sedan fastan för de allra flesta, även om de riktigt renläriga började redan på måndagen och alltså offrade både fläskmåndag och fettisdag.

En dag under fastelavn

Fastelavn var inte bara en religiös högtid och ett firande - det var lika mycket en ventil, en undantagsperiod och ett välkommet avbrott i vardagen. Alla normala regler och förhållningssätt sattes på paus och omgivningen såg mellan fingrarna på företeelser och beteenden som annars ansågs moraliskt tvivelaktiga: vilda fester med alkohol, uppsluppna lekar och maskerader där traditionella normer utmanades.Det mesta av arbetet ställdes in och man genomförde endast de absolut mest nödvändiga sysslorna i hemmet och på gården. Det var inte enbart av bekvämlighetsskäl, utan det ansågs betyda otur att ha arbetat sig igenom högtiden och därför ställde man undan redskap och andra praktiska ting. Den som lämnade alltför många dylika prylar framme riskerade att mössen åt sig igenom tyger och att ormarna förstörde årets skörd. Männen fick inte heller arbeta med sten på något vis (mura, bygga brunnar etc.) då det innebar att hustaket skulle blåsa av vid nästa storm och istället för att jobba klädde männen ut sig till olika sorters djur och gick dörr till dörr i jakt på godsaker i form av bullar och æbleskiver eller kakor som blivit över från julfirandet i december.

Matlagning var en av de få sysslor som var acceptabla att utföra och de många festliga måltiderna under fastelavn gjorde att kvinnorna hade fullt upp i köket. I mer välbärgade familjer stod tjänstefolket för maten och det praktiska och där deltog kvinnorna en smula mer i firandet, men överlag var många fastelavnsaktiviteter förbehållna männen.

Våldsamma fester - bokstavligen talat

Fastelavn var folkets fest men så här i backspegeln kan man säga att det egentligen mest var männens fest. Många aktiviteter och inslag var förbehållna män och pojkar och kvinnorna var antingen uteslutna eller endast med som åskådare. När stor del av de normala sysslorna ställdes in hade männen mycket tid till övers och den tillbringades som tidigare nämnt med en form av "bus-eller-godis"-liknande dörrknackning i djurkostym samt med spontana lustspel i form av kosmiska dramer mellan goda och onda krafter, sommar och vinter. Detta symboliserade årstiden och de känslor senvintern väcker hos människan: det är ännu kallt och naturen slumrar i sin vinterdvala, men morgnarna blir allt ljusare och dagarna allt längre. En man spelade sommaren och klädde ut sig i pråliga kläder och blommor medan motspelaren var påpälsad i tjock rock och mössa för att symbolisera vintern. Slaget var långt och utdraget men slutade alltid med att sommaren avgick med segern, som en föraning om den annalkande våren i slutet av fastan.Andra traditioner var betydligt mindre lustfyllda och drog åt det mörka och rent ut sagt otäcka hållet. Våldsamma inslag var inte ovanliga och såväl kvinnor och barn som djur utsattes för brutal behandling som ett inslag i firandet. På 1700-talet anammade man en tysk tradition som syftade till att främja fruktbarhet och säkra släkten och mänsklighetens fortlevnad och det gjorde man genom att piska kvinnor och barn i alla åldrar med fastelavnsriset. Riset är ännu idag ett stående inslag i fastelavnsfirandet, men numera i form av en prydnad som barnen har med sig när de på fastelavns-morgonen väcker sina föräldrar med skönsång och en betydligt mer oskyldig och humoristisk "risning".Som om inte seden med att piska människor med ris var brutal nog utsattes gårdens djur för en ännu mer våldsam behandling. Katter i allmänhet och svarta katter i synnerhet har länge varit symboler för ondska och ansågs förr i tiden stå i nära förbund med djävulen, och för att fördriva mörkret och säkra ljus, lycka och välgång under resten av året skulle katten, bokstavligen talat, slås ur tunnan. Man fångade in en svart katt och tvingade ner den i en trätunna som männen sedan turades om att slå på tills den gick sönder eller katten kom ut. Ofta tilläts katten undkomma men det hände också att man helt enkelt slog ihjäl den. Denna oerhört brutala tradition har, av förklarliga skäl, formats om till att bli ett lekfullt inslag i barnens festligheter och numera är tunnan gjord av papp och istället för en katt innehåller den godis. Det kallas dock fortfarande att "slå katten ur tunnan".I vissa delar av Danmark ansågs även fåglar symbolisera mörka krafter och för att fördriva ondskan tog man tuppar eller gäss från gården, smorde in dem i fett och hängde upp dem i ett träd varpå männen sadlade sina hästar och turades om att försöka hugga huvudet av fågeln från hästryggen.

Ett långt undantagstillstånd

Fastelavn kretsade kring religion och vidskeplighet men ett annat väldigt tydligt inslag är hedonismen. I ett samhälle som generellt var väldigt styrt av religiösa och sociala normer man sällan tilläts rucka på välkomnades detta avbrott i vardagen. Stämningen var uppsluppen, glad och festlig med utsvävningar som annars var helt otänkbara. Inom överklassen var det vanligt med vilda fester där alkoholen flödade och man roade sig med utmanande dans och fysiska lekar för att släppa loss och göra av med energi inför den långa fasta som väntade. Det var vanligt att de vuxna klädde ut sig i kostymer med masker från inspiration från renässanstidens karnevaler: starka färger, skarpa drag och groteska detaljer. En mask förändrar inte bara ditt utseende, den döljer även din sanna identitet och det var en viktig detalj. När man inte visar sitt ansikte behöver man inte stå för sina handlingar på samma sätt och det gjorde det lättare för grannar och släktingar att glömma vad man sett och hört under firandet.Fastelavn handlade om att vända upp och ner på såväl vardagen som samhället i stort och detta speglades i kostymerna. Man klädde ofta ut sig till djävul, monster och andra otäcka skepnader som skulle skrämma bort onda andar från hus och hem, och männen gick i kvinnokläder eller klädde sig som gamla män som ett sätt att ställa kön, ålder och andra identitetsmarkörer på ända. 

Fastelavn i dagens samhälle

Fastelavn är än idag en integrerad del av den danska kulturen men högtiden har i högsta grad kommit att formas av såväl sekularisering som modernisering. Numera är fastelavn koncentrerad till en enda dag (i år infaller det den 27 februari) och betraktas som barnens högtid vilket innebär att det är i stort sett bara är barnkalas som anordnas i hem, skolor och fritidsklubbar. Traditionen med maskerad lever fortfarande kvar och har efterliknat det amerikanska Halloween-firandet i det att man kan klä ut sig till precis vad man vill, och på en fastelavnsfest kan man stöta på allt från spöken och pirater till seriefigurer och filmkaraktärer. Barnen sjunger fastelavns-sånger, äter bullar och slår katten ur tunnan för att dela på godiset medan deras föräldrar hugger in på fastlagsbullar (fastelavnsboller på danska) på arbetet. En hedonistisk, märklig och stundtals våldsam högtid har förvandlats till en småmysig dag med fokus på ett bakverk. Lite som kanelbullens dag fast med maskeradkostymer. Det är inte utan att man fascineras!

Här är det andra bullar!

Den svenska fastlagsbullen, allas vår semla, är en ganska klassisk anrättning med ett par lokala variationer och lite nyskapande twists från senare år (semmelwrap, någon?) som huvudsakliga förändringar. Visst går åsikterna isär om hur mycket mandelmassa som är lagom, huruvida man äter locket först eller om varm mjölk (s.k. hetvägg) är bu eller bä men i stort sett är vår trotjänare sig lik. Dess danska kusin, fastelavnsbollen, är däremot en helt annan femma. Välkommen till en snårig, varierad och sockrig värld som det är stört omöjligt att inte gå vilse i - det finns nämligen ett näst intill oändligt antal varianter från olika regioner, städer och traditioner. Basen varierar från klassisk wienerbrödsdeg till smördeg och det svenskinspirerade vetebrödet, och fyllningen kan bestå av vispgrädde, vaniljkräm, sylt eller marsipan. Bullarna är ofta vackert dekorerade med choklad, glasyr och färgglada detaljer i form av strössel, gelé eller fruktbitar och är en fröjd för såväl ögat som smaklökarna. Här nedan bjuder vi på ett recept på klassiska fastelavnsboller - kanske ett spännande alternativ till årets fastlagsfika?

Klassiska fastelavnsboller - 12 st.Deg till bullar:

• 2 dl mjölk

• 25 gram jäst

• 1 ägg

• 100 g smör

• 1 tsk salt

• 1/2 dl socker

• 1 tsk kardemumma

• 500 gram mjöl

Värm mjölken fingervarm och rör ner jästen innan du tillsätter resten av ingredienserna och rör ordentligt. Låt degen jäsa under en duk i en timme medan du gör vaniljkrämen.

Vaniljkräm:

• 3 msk mjöl

• 2 ägg

• 1 1/2 msk socker

• 2 tsk vaniljsocker

• 3 dl mjölk

Rör ner alla ingredienser i en kastrull och värm tills det kokar. Rör ordentligt hela tiden! Ta bort kastrullen från plattan och när en timme har gått kan du baka ut degen. Baka ut degen till en stor fyrkant och skär sedan ut mindre fyrkanter om ca. 10 x 10 cm. Samla ihop resten av degen och kavla ut den för att skära nya fyrkanter. Upprepa tills degen är slut. Lägg en sked vaniljkräm i mitten av varje fyrkant, dra ihop de fyra hörnen och "stäng" bullen (föreställ dig att du knyter ihop en plastpåse och plattar till knuten). Ställ bullarna på en plåt, pensla med mjölk och låt dem jäsa i ytterligare 15 minuter medan ugnen blir varm (200 grader, varmluft). Baka bullarna i cirka 12 minuter tills de har fått en lätt ljusbrun yta och låt dem sedan svalna på ett galler medan du gör glasyren.Glasyr: 

• Florsocker

• Vatten

• Ev. kakao om du önskar smak

Följ grundrecept för glasyr och häll sedan en rejäl skvätt över varje bulle, låt stelna och servera. Velbekomme!