- CLUB Øresund
- Danskt julpynt
Kultur & SightseeingDanmark
Danskt julpynt
Precis som med mycket annat i grannlandet på andra sidan bron är julpyntet lite likt det svenska, men ändå inte riktigt detsamma. Det danska julpyntet är ofta mycket traditionellt med tomtar, levande ljus och glitter, och landets flagga förekommer flitigt. Det flaggas i granen, i adventsljusstaken och färgerna är inte heller ovanliga på julstrumpor och väggbonader.
Nu tändas tusen juleljus...
Julbelysningen är en viktig tradition i Danmark och städer som Köpenhamn, Odense och Aarhus sätter stor stolthet i att dekorera gågator, shoppingområden och husfasader med glittrande och härligt julig belysning som lyser upp i decembermörkret. I huvudstaden kantas affärsgatan Strøget av hjärtformade lyktor och ljusen från nöjesparken Tivoli syns på långt håll medan butikernas vackert smyckade skyltfönster bäddar in trottoarerna i ett varmt sken.
Även i de danska stugorna spelar ljus och belysning en central roll och när året börjar närmar sig sitt slut är ljusslingan till balkongen eller fönsterkarmen något av det första som åker fram. När det sedan lackar mot advent handlar det mycket om levande ljus och adventsljusstaken har en given plats på de danska köksborden, ofta prydd med kottar och små smakfulla prydnader i silver eller guld. Mossa ser man sällan i de danska ljusstakarna och en teori är att det helt enkelt beror på att man inte har särskilt mycket skog i landet. Inte heller den klassiska elljusstaken är särskilt vanlig och syns inte i någon större utsträckning när det kommer till danska juldekorationer.
Foto: Öresundsbron
H.C. Andersen - det moderna julpyntets fader
Det kan tyckas nästan omöjligt att tala om dansk historia utan att nämna Hans Christian Andersen, den världsberömda författaren vars sagor har fascinerat såväl barn som vuxna världen över i snart tvåhundra år. Som kulturpersonlighet, författare och en av Danmarks första populärkulturella kändisar har han haft stor påverkan på allt från vad som läses i skolorna till hur danskarna julpyntar än idag. Det sägs att H.C. Andersen genom hela livet var enormt förtjust i julen, från barndomens enkla men kärleksfulla jular hemma i Odense till de festliga julaftnar han som vuxen tillbringade med sin gode vän B.C. Ingemann på herrgården Holsteinborg.
På Holsteinborg i sydsjälländska Rude såg firandet likadant ut år efter år. Granen kläddes och lystes upp av en massa små levande ljus, man spelade piano och sjöng julpsalmer och självklart serverades ett dignande julbord. Det var till en av dessa älskade jular som Andersen tillverkade de små pappersurklipp som än idag hänger i julgranar över hela Danmark: fyra små figurer i förgyllt papper med röda hängen. När den danska flaggan (Dannebrogen) började förekomma som symbol för jul, fest och firande var Andersen tidig med att pynta julgranen full med flaggor under 1848 års herrgårdsjul och noterade i sin dagbok från den 24 december att man hade "hela 2 julgranar med Dannebrogen i toppen."
Än idag kan man se den influens H.C. Andersens hade på folket, det danska julpyntet och de trender och traditioner som växte fram tillsammans med det moderna julfirandet. Man klär granen med små förgyllda figurer från någon av hans många älskade sagor, Dannebrogen pryder stolt sin plats bland julpyntet och på många håll lever hans sagor kvar som en självklar del av den danska julen.
Foto: Unsplash/Nick Karvounis
Granen står så grön och grann i stugan
Julgranen är en av våra mest älskade jultraditioner och även den som är sig mest lik från land till land. Danskarna älskar sin julgran - juletræet - och den har en självklar roll i julfirandet. Precis som i Sverige varierar det från hem till hem hur tidigt man köper in och klär sin gran, men vanligast är att man väntar en bra bit in i december.
När granen så är på plats i vardagsrummet pyntas den med färggranna kulor, flätade hjärtan i glanspapper och danska flaggans färger, små stearinljus, små flaggor och engelhår, tunt guldfärgat glitter som reflekterar ljuset. Även lite dyrare prydnader från danskarnas älskade Georg Jensen är vanligt och går ofta i arv från generation till generation. Längst upp i toppen sätter man en guld- eller silverfärgad stjärna, men aldrig en ängel som är vanligt i många svenska hem. I Sverige använder man allt som oftast elektriska julgransljus för enkel- och säkerhetens skull men ett äkta danskt juletræ kräver äkta stearinljus och traditionen bjuder att granen först tänds efter maten på julafton.
Älskade Dannebrogen
Den danska flaggan kallas i folkmun för Dannebrogen vilket antas betyda "danernas fana" eller "röd fana" och trots att det finns tecken på att flaggan förekom redan under korstågen på 1100-talet var det först i mitten av 1800-talet som flaggan började användas i någon större utsträckning, som en del i den framväxande nationalismen. Detta belystes tydligt i Slesvig-Holsteniska kriget, eller treårskriget, som pågick mellan 1848 och 1851 och bröt ut när det tyska hertigdömet Holstein ville ansluta det danska hertigdömet Slesvig (med en betydandende andel tysktalande befolkning) till ett gemensamt tyskt hertigdöme. Dessutom avskaffades 1849 enevældet, som inneburit en hierarki med kungar och adel som samhällets toppskikt, och en ny samhällsklass växte fram; borgarna. Denna välbeställda medelklass kom att bli den rådande normen för livet i Danmark, så när de tog till sig flaggan Dannebrogen blev den samtidigt hela folkets flagga och användes snart som symbol för nationell stolthet men även för glädje, högtid och firande.
Vid ungefär samma tid (cirka 1810-1850) genomgick julen som högtid en rejäl förändring och det kristna julfirande vi ser idag, med hemmet som mittpunkt och inslag av folktro och sagor, började ta form. Den danska borgarklassen anammade den nya julen till fullo: firandet flyttade in i stugorna, salongerna och finrummen med julgran och julpynt och den nyfunna kärleken till landets flagga gjorde att man snart började använda den som pynt till julgranar, kransar och girlanger. 150 år senare är den klarröda flaggan Dannebrogen en integrerad del av den danska kulturen och folksjälen och förekommer i alla typer av högtider. När någon fyller år pyntar man med rödvita ballonger och små flaggor på hela bordet, hämtar man en vän eller släkting på flygplatsen är det kutym att hälsa dem välkomna hem med viftande flaggor och så julen, där Dannebrogen har en självklar plats på bordet, väggen och i granen.
Foto: Unsplash/Mark König
Royal Copenhagens juldukning
Den världsberömda danska porslinstillverkaren har i snart 60 år presenterat årets juldukning i skyltfönstret till flaggskeppsbutiken på Amager Torv. För många danskar är det startskottet för årets gladaste tid och ett måste att tillsammans med familj och vänner se vad Royal Copenhagens designer har satt ihop.
Dukningarna varierar från traditionella och stilrena till nyskapande och färgsprakande, men de gemensamma nämnarna är att man dukar till julmiddag och endast använder sig av det ikoniska handmålade porslinet ur någon av de många kollektionerna. Här hämtar vissa inspiration till årets julluncher där hemma medan andra mest ser det som en trevlig tradition.
Nötknäpparen - den glada soldaten
Visst förekommer den i andra delar av världen, inklusive Sverige, men den är så omåttligt populär i Danmark att den förtjänar ett eget avsnitt. Den lilla soldaten är ofta gjord i trä eller något annat tåligt material och målad i glada, juliga färger med fina små detaljer. Du ser den i julgranen, som prydnad på bordet under jullunchen eller i nästan mänsklig storlek utanför butikerna på gågatan. Och vem är han, den färgglade soldaten?
Nötknäpparen är ursprungligen en saga skriven av den tyska författaren E.T.A. Hoffmann och 1842 tonsattes den av Tjajkovskij till en balett som med sina drygt 150 år på nacken fortfarande är en av världens mest populära och älskade baletter någonsin. Handlingen utspelar sig på julafton hos den välbeställda tyska familjen Stahlbaum. Barnens farbror har med sig en soldatdocka, Nötknäpparen, som julklapp och det visar sig att dockan har magiska krafter. Julaftonsnatten förvandlas till en förtrollad saga full av osannolika äventyr, snödrottningar, dansande marsipanfigurer och en värld helt gjord av godis. Den fantasifulla, fartfyllda och härligt juliga handlingen har fascinerat såväl vuxna som barn i generation efter generation och den lilla huvudpersonen Nötknäpparen har kommit att bli en symbol för julens glädje och förtrollning och danskarna har tagit honom till sitt hjärta.
Längtar du efter mer dansk julstämning? Missa inte våra fina guider Julmarknader i Köpenhamn, Julstämning i Köpenhamn och Dansk julmat.